I alla tider har människor trott och tyckt att rädsla är något som är ”naturligt skapad” enbart för att alla kan bli rädda och känna av den. Bibeln visar däremot att det är inte kristet att vara rädd eller att vara driven av rädsla och fruktan då den attackerar den kristnes tro. För att rädsla och fruktan ska vara något ”naturligt” så måste det först och främst innebära att Gud har skapat den. Och det har Han inte, vilket framgår i Bibeln!

1Joh 4:15-18:
"Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förblir Gud och han själv förblir i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom. I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domensdag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädsla hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken".



Det finns ingen fruktan i Gud och bör alltså därmed inte finnas hos den kristne heller, för Skriften talar om så som Han är, såna är vi också i den här världen. Den som tror på Jesus och tror på hans kärlek till oss dvs som av hela sitt hjärta hoppas på den och är övertygad om den, han förblir i den fullkomliga perfekta kärleken, han förblir i Gud som driver ut rädslan, oron och tvivlen. Människan är trots allt skapad till Guds avbild. Som det står i 1 Mos 1:27:
"Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem".

- "Kanske någon säger nu, ja Gud kan inte vara rädd, men vi kan bli rädda, vi är ju trots allt människor och vi brister".

- Ja det stämmer, men det ändrar inte faktumet att vi behöver faktiskt inte bli rädda, vara rädda eller vara ledda av rädslan. Det är ett nämligen ett val man gör!

I 2 Tim 1:7 står det:
"Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande".

Gud har sänt oss Hjälparen (Joh 14:26) sin egen Ande som inger oss kraften att fortsätta med vår kallelse. Den Helige Anden ger oss styrkan och vissheten att Gud är med oss och beskyddar oss. Vi får även ett tålamod så att vi kan kontrollera vår självbehärskning, och det är väldigt viktigt då Satan kommer att vilja attackera våra tankar och känslor.

Ändå, är det så att många av oss människor och i synnerhet vi bekännande kristna (frälsta), som i dagens läge har låtit oss själva gång på gång att agera ut på känslor och tankar som har framkallats eller påverkats av rädslan och fruktan. Pga av rädslan/fruktan så sårar vi varandra, vi talar illa eller ljuger för varandra, vi har svårt att förlåta dem som sårat oss, vi skadar dem som skadar oss eller t. o. m försöker såra andra innan de hinner såra oss. Det finns även dem människor som har tagit några av sina livs viktigaste beslut i ren desperation och panik, för att de inte kunde klara av pressen dem hade på sig, vilket resulterade i något helt annat än de hade tänkt sig. Så många hamnar istället på en helt annan plats i livet med en hel rad konsekvenser just pga att de valde att agera i handlingar som bottnade sig i rädsla.
Och anledningen till att det har skett och fortfarande sker bland oss kristna beror oftast på att många av oss inte har haft tillräckligt med kunskap om vad Guds Ord egentligen säger eller kanske inte velat göra det Gud kräver av en, nämligen att vandra på den trånga vägen.

Det handlar om en andlig mognad, att växa till i karaktären formad av Guds hjärta, att genom tron kunna förlåta när man är sårad, att genom tron be för dem som hånar och ljuger om en och vill en illa, eller att man genom tron inte ger upp i en tid av svårigheter utan förtröstar sig på Herren och tar till sig Ordet.

Hos 4:6 ”Mitt folk går under i brist på kunskap. Eftersom du har förkastat kunskap, skall också jag förkasta dig, så att du inte längre är min präst. Du glömde din Guds undervisning, därför skall också jag glömma dina barn”.

Allting har nämligen sitt ursprung i ordet. Gud skapade världen med sitt ord (1 Mos 1:1-31). Våra liv ser ut som de gör idag pga ord. Ord formar våra liv och leder oss på olika vägar i livet. Vi måste lära oss att förstå innebörden av orden som vi talar och dess effekt den har på oss. För genom ord så skapar vi tankar. Tankar som vi går runt och bär på. Våra tankar skapar våra känslor, som får oss att uppleva vad vi tänker. Beroende på vad vi känner och hur starkt vi känner så kommer detta att resultera i ett beslutstagande, vi fattar många olika beslut varje dag, ”vi känner oss fram”. Besluten vi tar, leder oss till handlingar, antingen handlingar i form av tal eller fysiskt agerande. Våra handlingar i sin tur bildar och skapar rutiner i våra liv dvs ett beteende, en vana. Detta beteende formar sedan våra karaktärer, som blir vår personlighet. Och vår personlighet/karaktär leder oss mot ett mål, en slutdestination i livet.

Ps 33:4-6 ”Ty HERRENS ord är rätt, han är trofast i allt han gör. Han älskar rättfärdighet och rätt, jorden är full av HERRENS nåd. Himlen är skapad genom HERRENS ord, alla dess härskaror genom hans muns ande”.

Guds ord är rätt. Att vara ledd av Guds ord får oss att hamna på rätt plats i livet. För den får oss att tala rätt, tänka rätt, agera rätt och leva rätt. Men för den som inte låter sig vara ledd av Guds ord som ÄR rätt, så måste det innebära att man kan följa eller lyssna till ord som är fel.

Då är frågan, vems ord kan man mer lyssna till?

I 1 Mos 3:1-11:
”Men ormen var listigare än alla markens djur som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: "Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla* träd i lustgården?" Kvinnan svarade ormen: "Vi får äta av frukten från träden i lustgården, men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö." Då sade ormen till kvinnan: "Ni skall visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont." Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig. Vid kvällsbrisen hörde de HERREN Gud vandra i lustgården. Och mannen och hans hustru gömde sig för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården. Men HERREN Gud kallade på mannen och sade till honom: "Var är du?" Han svarade: "Jag hörde ljudet av dig i lustgården och blev förskräckt eftersom jag är naken. Därför gömde jag mig." Då sade han: "Vem har berättat för dig att du är naken? Har du ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?"

Fruktan kommer alltså av Antikrist, Djävulen. Han är den som försöker genom hans lömska ord och gärningar skrämma iväg och lura bort den troende från sin sanna identitet och ofrälsta människor från att komma till frälsning. Och på sättet han gör det med är att han försöker till varje pris, med att så in frön av tvivel in i människans hjärtan så att man inte ska kunna tro på vad Gud har sagt eller säger i sitt Ord. För man måste ha i åtanken att Satan har haft flera tusen år på sig på att förfina sina metoder, och det främsta draget som han har haft bäst framgång med, det är att få människan att börja tvivla på Guds löften genom fruktan.

Och så är det många gånger för oss idag. Vi har en tendens att fokusera mer på vad den här världen har att säga, än att tro och vila på vad Gud har sagt i sitt ord. Och det har lett till att vi i dagens läge låtit oss bjuda in rädsla och fruktan i våra liv. Det finns en del kristna som har levt sina liv i fruktan eller varit drivna av fruktan så pass länge att de har till slut trott att det är naturligt att vara rädd. Men vad Gud vill få oss att förstå det är, att det är INTE ok för en som är sann troende kristen, ett Guds barn att vara rädd eller driven av rädsla. För det är just det Satan vill, precis som han gjorde med Adam och Eva. Han fortsätter med det han startade i Edens lustgård genom att försöka lura oss in i olika sammanhang genom sina lögner så att han får en hållhake på oss (som t.ex fobier) för att kunna manipulera oss och vilseleda oss bort från Guds ord och Guds vilja för våra liv.

För en kristen som har glömt eller inte vet vad Guds Ord säger, är också den personen som kommer att vara ett enklare mål för djävulens angrepp.

Bibeln talar om i Ef 6:11-18:
”Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga”.

Som sanna troende måste vi veta vilka vi är i Jesus Kristus för att kunna stå frimodiga emot alla attacker, att vi tar på oss vår vapenutrustning som är Guds ord. Adam och Eva visste tydligen inte vem dem var och det blev deras fall, hade dem vetat deras identitet så hade dem tex kunnat säga till djävulen:

- ”Vi behöver inte äta av frukten för att bli som Gud – vi är redan skapade lika Honom till Hans avbild, så ta och försvinn härifrån”!

På samma sätt som djävulen attackerade Adam och Evas identitet genom att tala ord av tvivel i Lustgården.

Matt 4:1-10:
"Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen.* Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. Då kom frestaren fram och sade till honom: "Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd." Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun."* Sedan tog djävulen honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens utsprång *och sade: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig*, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten." Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud." * Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: "Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig." Då sade Jesus till honom: "Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna."*

Märk hur Djävulen försöker ifrågasätta Jesus auktoritet och gudomlighet, genom att säga ”Om du är Guds Son”. På samma sätt försöker han göra med oss kristna genom att ifrågasätta vår identitet i Kristus genom att så ord av tvivel. Därför är det så viktigt för oss att veta vad Guds ord säger så att vi inte blir vilseledda.

- ”Då kan vi börja fråga oss, vad är det för omständigheter vi har runtomkring oss just nu som talar emot Guds ord eller löften och som ifrågasätter vår identitet i Jesus Kristus”?

- ”Och finns det något i våra liv som vi är rädda för eller alltid har varit rädda för att det ska hända?

- ”Vems ord är det vi hör”?

Om man finner i sitt liv något som man känner en oro över, då ska man ta och fråga sig, varför, man blir orolig. Kan det vara så att det finns något i Guds Ord som man tvivlar på?

För den människan som tror och vet vad Guds ord säger och står fast i det, han är också den som är säker, kraftfull och har frid i sitt inre. Men för den som tvivlar, han är den som är osäker, som är rädd med ett svagt inre. Och på det kan man inte bygga något. Man behöver ha en stark grund att stå på!

I Mark 5:36 säger Jesus till Jairus synagogans föreståndare:
"Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Tro endast."

Även om det föreligger en omöjlig situation mitt framför ögonen på oss, och andra människor försöker tala pga av deras tvivel, att det är omöjligt att vända på situationen, så ska vi inte svikta i tron, oavsett om det är döden som knackar på. Utan vi ska bara tro på Gud och göra som Jesus att INTE fästa sig vid deras ord. I Bibeln kan vi se i åtskilliga ställen hur Satan utnyttjar situationer till sin egen fördel, genom att han utövar manipulation av våra känslor och tankar för att stärka hans skrämseltaktik mot oss, så att vi ska börja misstro och glömma allt vad Gud har lovat oss i Hans löften.

Jesus Kristus attackerar själv rädslan väldigt hårt och i Skriften så ser vi exempel på hur Jesus svarar när rädsla och fruktan försöker verka:

Luk 12:32:
”Var inte rädd, du lilla hjord, ty er Fader har beslutat att ge er riket”.

Joh 14:1:
"Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig”

Matt 14:25-31:
"Vid fjärde nattväkten* kom Jesus till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är en vålnad." Och de skrek, så rädda var de. Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna. Det är jag. Var inte rädda." Petrus sade: "Herre, om det är du, så befall att jag skall komma till dig på vattnet." Jesus sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: "Herre, hjälp mig!" Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?"

Se hur Jesus genast (dvs på en gång) attackerar lärjungarnas rädsla. Jesus vet att när de är rädda så kan de inte fungera i tro, därför säger Jesus också till Petrus efter att ha gått på vattnet, när han blev rädd, ”Varför tvivlade du”?. Alltså så länge blicken är fäst på Jesus så kan vi göra det omöjliga genom att vi vandrar i tron, men om vi låter rädsla ta överhanden då brister vi och vi faller, som Petrus gjorde.

I Jak 4:7 står det:
”Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er”.
(Att fly innebär att springa med rädsla – Djävulen skall springa bort med rädsla när vi står emot och låter Guds Ande verka genom oss).

I Matt 6:25-34 säger Jesus:
"Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga”.

Gud har gett Dig livet och Han kan också ta hand om det i minsta detalj. Och att oroa sig/bekymra sig lägger hinder i vägen för oss. Som ett Guds barn så ska Du veta att Gud glömmer inte dem som är beroende av Honom. För det mest allvarliga i att oroa sig och ha tvivel är det faktumet att man brister i tro på Gud och förståelsen om vem Han är och vad Han kan göra. Gud kan inte verka i våra liv om vi sviktar i vår tro, för vad man har gjort då är att man istället har valt att tro mer i det negativa och situationer runtomkring än på Guds eget ord och löften. Man har alltså fått fel fokus, man fäster inte blicken på Jesus längre!

I Johannes Uppenbarelse står det i kap 21:6-8:
"Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, Begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."

Notera att det är "de fega och de otroende" som toppar listan över dem som hamnar i helvetet, i den andra döden (evig skilsmässa från Gud). Att vara rädd eller låta sig bli rädd går hand i hand med otro och tvivel, så nu förstår man också varför Jesus säger ”var inte rädd, tro endast”. Inte ens om man har det svårt och jobbigt som tex i ekonomiska svårigheter, allvarliga sjukdomar eller ett hem fyllt av gräl och oförlåtelse, så får det inte låta oss att bli oroliga eller tvivla på vad Gud kan göra. Gud är Allsmäktig och kan göra allt, bara vi är uthålliga i vår tro.

Skulle oroandet dvs en negativ meditation utövas under en längre tid utan att den upphör, så kommer det inte att dröja länge förrän man får en manifestation, en verklighet av det man fruktat. Det är en fångenskap!

- För precis som tron och bön (meditation) på Guds ord bringar fram helande, framgång, frid och glädje m.m. (Jos 1:8). På samma sätt fungerar det om man har sin tro i det negativa, då kommer negativa saker istället att komma fram. Och ett bra exempel som vi kan se på detta, är Job.

I Job 3:25 står det:
"Ty det som förskräckte mig drabbar mig, vad jag fasade för kommer över mig. Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila, ångest kommer över mig".

Det Job fruktade mest i sitt liv fick honom att agera i fruktan, att meditera i oro och tvivel på Guds ord och därför blev det också en verklighet av det, som resulterade att han blev av med hela sin familj och ägodelar. Men Job vände på det och trodde Gud och då fick han allt tillbaka och mer därtill.

Det ligger inte i Guds plan för våra liv att vi ska gå igenom livet med fruktan, tvivel och oro.
Gud vill att vi ska istället vara ledda av Anden, ha frid (Gal 5:16-26) och leva av Tro (Rom 1:17, Rom 10:17).

Vi vet att när vi bekänner oss till Jesus Kristus som vår Herre och Personlige Frälsare, så utgjuter Han sin Ande och Kärlek över oss. Och Hans Ande, Den Helige Anden är den som uppfyller vårt inre med kraft och frimodighet att bära fram evangeliets frälsande budskap igenom alla situationer.

Luk 10:19:
"Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er". Ingenting skall någonsin skada oss, säger Jesus! Vilket underbart löfte. Inte nog med att vi kan vara uppfyllda av kraft, mod och självbehärskning i vårt dagliga liv, men vi kan också som sanna troende, som Guds rättfärdiga tjänare och barn, stå emot Satan, fruktan och alla våra fiender. Halleluja!

Vi har fått auktoritet genom vår Herre och Konung Jesus Kristus!

Gud välsigne Dig och må Herren bevara Dig i Hans kärlek och kraft, Amen!

Samtliga Bibelcitat är hämtade ur Svenska Folkbibeln 98 där inget annat anges.