När Jesus undervisade folket som följde honom gav han ofta exempel i form av liknelser. Detta gjorde han för att människorna lättare skulle ta till sig och förstå undervisningen. En av liknelserna är om den gode herden som nedtecknades av en av Jesus närmaste lärjungar, mycket troligt den närmaste av dem alla, nämligen Johannes. Jesu liknelser var alltid relaterade till människornas vardag, där dem kunde känna igen sig och på så sätt få dem att förstå innebörden i sin undervisning. I liknelsen om den gode herden talar Jesus om sig själv som en herde och människorna som fåren. Många av människorna på den tiden hade egna får som de förde ut på bete. De visste vad det innebar att vara herde. Det arbete som krävdes och de faror som var relaterade till arbetet som herde. Man var tvungen att skydda fåren från rovdjur, föra ut fåren och hem igen och se till att inga gick vilse däremellan. Hitta fina ängar så att de kunde få mat och skydda fåren från tjuvar som var ute efter dem. Liknelsen om den gode herden kan vi läsa om i evangeliet enligt Johannes, det tionde kapitlet.

1 "Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom dörren är fårens herde. 3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. 4 När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. 5 Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst." 6 Denna liknelse framställde Jesus för dem, men de förstod inte vad det var han talade om.
 7 Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. 8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9 Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.
 11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Den som är lejd bryr sig inte om fåren. 14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan.* Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader." (Johannesevangeliet 10:1-18)

När Jesus talar om sig själv som Herden, syftar det även på vem han är. Tänk på att folket han talade till var judar, och judarna visste vad Jesus syftade på när han talade om sig själv som självaste Herden. Den bibel som då fanns var ju Gamla testamentet, och många tänkte nog på följande bibelverser när de hörde Jesu liknelse:

15 Jag skall själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren, HERREN. 16 De förlorade skall jag söka upp, de som gått vilse skall jag föra tillbaka, de sårade skall jag förbinda, och de svaga skall jag stärka. (Hezekiel 34:15-16a)

Han skall träda fram och vara en herde i HERRENS kraft, i HERRENS, sin Guds, namns höghet. Och de skall ha ro, ty han skall då vara stor intill jordens ändar. (Mika 5:4)

Självaste Herden är ju HERREN själv, som samlar sina vilsna får. För dem till sig, förbinder deras sår och styrker de svaga. Jesus är självaste Herren som samlar sina får. Följ Honom! Psaltaren, som till stor del är skriven av David, talar också om Herren Gud som Herden.

Den gode herden

1 En psalm av David.
HERREN är min herde, mig skall intet fattas.
2 Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.
3 Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.
4 Om jag än vandrar i dödsskuggans dal,
fruktar jag intet ont, ty du är med mig.
Din käpp och stav de tröstar mig.
5 Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn.
Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.
6 Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar,
och jag skall bo i HERRENS hus evinnerligen. (Psalm 23)

Längre fram talar Jesus om för dem rakt ut och säger:

Jag och Fadern är ett. (Johannesevangeliet 10:30)

Tyvärr är fariséernas reaktion väldigt beklagligt. Istället för att knäböja inför honom i tillbedjan, tar de upp stenar för att kasta på honom. Vem vill du vara, den som tillber eller den som tar upp en sten?

Nya testamentet talar om Jesus som vår herde som vi skall följa. Vända om från den vilsna väg vi går på för att ta emot Hans beskydd och vård.

Fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus Kristus, upp från de döda, (Hebreerbrevet 13:20)

Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare.
(1 Petrusbrevet 2:25)

Guds beskydd och omsorg kan du verkligen uppleva precis som David gjorde när han utropade:

4 Men du, HERRE, är en sköld omkring mig.
Du är min ära, du lyfter upp mitt huvud.
5 Jag ropar högt till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.
(Psalm 3)

När vi följer Honom kommer vi att få vår belöning och leva i Hans härlighet, för i Honom är vi segrare.

När den högste herden uppenbarar sig skall ni få härlighetens segerkrans, som aldrig vissnar (1 Petrusbrevet 5:4)

Vi behöver verkligen vår Herde Jesus Kristus. Fienden är nämligen ständigt på jakt. Jesus sa:

Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. (Johannesevangeliet 10:10)

Det uppmärksammar också aposteln Petrus oss på när han skriver:

Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. (1 Petrusbrevet 5:8)

Precis som när ett rovdjur jagar, spanar djävulen efter det svagaste, mest skadade, utstötta och vilsna bytet. Isolerar bytet och angriper det obarmhärtigt och hänsynslöst för att sluka det.
Låt dig inte vilseledas där du blir ett lätt byte för fienden, utan kom till Jesus.
Även om du känner dig vilse är det inte för sent, för Jesus sa att om ett av hundra får går vilse, kommer går man efter det och för det hem igen. Jesus vill föra dig hem. Vill du komma hem?

Han nämner dig vid ditt namn och ropar till dig. Han går före dig, följ Honom och lär känna igen hans röst. Han låter dig inte möta farorna på egen hand utan finns med, även under de svåraste passagerna i ditt liv. Detta kan vi lära oss av Jesu undervisning. (se Johannes 10). Att Jesus nämner dig vid ditt namn, visar på att han möter dig personligen. En personlig relation i kärlek och gemenskap.
Det är en evig gemenskap och kärleksrelation Jesus vill ha med dig och låt dig ledas till livets vattenkällor, för Han är livet själv.

Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.
(Uppenbarelseboken 7:17)

Vill du överlämna ditt liv till Jesus och följa Honom, vår evige Herde, kan du be följande bön:

”Herre Jesus Kristus, du är min personlige frälsare som tagit min synd på korset. Genom ditt blod som du utgav har du friköpt mig från slaveriet under synden. Jag ber dig om förlåtelse för alla mina synder. Kom med din heliga Ande och rena mig och ge mig ett rent hjärta. Kom in i mitt liv och led mig på den rätta vägen. Tack för att du är trofast och aldrig överger mig. Tack för att din kärlek är evig och gränslös. Jag vill följa dig. AMEN!”

Samtliga Bibelcitat är hämtade ur Svenska Folkbibeln 98 där inget annat anges.